Gambling Help Atlas

Varningssignaler

Tecken på spelberoende: så känner du igen varningssignalerna

Vilka är symtomen på spelberoende? Läs om varningssignaler, hur vården bedömer spelproblem och när det är läge att kontakta en stödlinje eller vården.

Spelberoende, som vården kallar hasardspelsyndrom, innebär att du har tappat kontrollen över spelandet. Spelandet skadar då relationer, ekonomi eller arbete, och försök att sluta fungerar inte. Den här sidan beskriver vanliga symtom och varningssignaler. Den ställer ingen diagnos. Det kan bara vården göra.

Vilka är de vanligaste varningssignalerna?

Signalerna ser olika ut från person till person. Du känner kanske igen några av dem.

Hur du spelar

  • Du spelar mer eller längre än du hade tänkt.
  • Du försöker sluta eller dra ner men lyckas inte.
  • Du spelar igen för att vinna tillbaka det du har förlorat.
  • Du tänker på spel nästan hela tiden.
  • Du behöver högre insatser för att det ska kännas som förut.

Pengar

  • Du använder pengar som var avsedda för något annat, till exempel hyra eller räkningar.
  • Du lånar pengar, säljer saker eller låter räkningar bli obetalda.
  • Andra får hjälpa dig ur ekonomiska kriser som spelandet har orsakat.

Känslor

  • Du blir rastlös eller irriterad när du försöker spela mindre.
  • Du spelar för att slippa oro, stress eller nedstämdhet.
  • Du känner skam och drar dig undan.

Relationer, jobb och skola

  • Du ljuger eller tonar ner hur mycket du spelar.
  • Spelandet leder till bråk eller avstånd till människor som står dig nära.
  • Du riskerar jobb, studier eller en relation på grund av spel.

Hur bedömer vården spelproblem?

Vården bedömer spelberoende utifrån en lista med kriterier. På 1177 beskrivs nio kriterier, och för diagnos ska minst fyra stämma. Kriterierna handlar om saker som ständiga tankar på spel, behov av större insatser, misslyckade försök att sluta, spel för att fly från problem och förlorade relationer eller arbete. Det är en bedömning som görs av vårdpersonal, inte av en lista på nätet.

1177 skriver också att du kan ha problem med spelandet även om du uppfyller färre än fyra kriterier. Risken för att utveckla ett beroende ökar då.

Är det svart eller vitt?

Nej. Spelande kan ligga på en skala från ofarligt till skadligt. På vägen dit finns en mellanzon där du inte har en diagnos men ändå ser tydliga varningssignaler. I forskning och vård används bland annat formuläret PGSI, som delar in resultat i flera nivåer, från inga problem via viss och förhöjd risk till spelproblem. Det visar att det är en glidande skala. Självtestet på den här sidan är kortare och inte validerat.

Varför kan spel gå så fort?

Enligt 1177 ökar risken mest vid spel där det går snabbt mellan insats och resultat, till exempel spelautomater, kasinospel och nätpoker. Spel på nätet finns dessutom tillgängligt hela dygnet i telefonen. Det gör att tid och pengar kan försvinna utan att du hinner stanna upp.

Hänger spelproblem ihop med hur jag mår?

Ofta. 1177 skriver att spel kan användas för att dämpa oro, stress eller nedstämdhet, och att risken för depression och ångest ökar vid spelberoende. Alkohol och droger under spel ökar risken för spelberoende, och beroendena kan förstärka varandra. Många döljer spelandet och isolerar sig. Det kan också följa tankar på att avsluta sitt liv.

Om du är i fara eller har sådana tankar: ring 112, eller kontakta psykiatrisk öppenvård eller en akutmottagning.

När ska jag söka hjälp?

Du behöver inte vänta tills det har blivit allvarligt. Sök hjälp om något av detta stämmer:

  • Du spelar för mer än du har råd med.
  • Du har försökt sluta men inte klarat det.
  • Du döljer spelandet för andra.
  • Du mår dåligt av spelandet, eller andra oroar sig för dig.

Du kan ringa Stödlinjen på 020-81 91 00, kontakta din vårdcentral eller en beroendemottagning, eller ringa 1177 för hjälp att hitta rätt. Läs mer under Hitta hjälp.

Nästa steg

Vill du få en första fingervisning kan du göra självtestet. Är du redo att ändra något hittar du konkreta steg i Så slutar du spela. Är det någon annan du oroar dig för finns en sida för anhöriga.

Gör självtestet

Läs vidare

Källor

Senast kontrollerad: . Den här sidan är allmän information, inte medicinsk rådgivning eller en diagnos. Ring en stödlinje eller prata med en läkare om din egen situation.